Det var nästan komiskt hur alla i klassen kollade in varandra så fort de hade kommit ut på isen. Ingen ville göra bort sig. Och det gjorde Robert nervös. Det första intrycket var ofta bestående, så en lyckad dribbling eller ett handledsskott i krysset redan första dagen skulle ge spelaren hög status för lång tid framöver.

Robert känner sig ganska liten i början på hockeygymnasiet i Ö-vik. Inte bara på isen. Från och med nu måste han klara sig själv i sin etta på Fridhemsgatan. Kommer han att gilla de nya kompisarna i klassen? Och hur ska han hinna träffa sina gamla kompisar - och flickvännen Stella?