Bibliotekarierollen i en ny utbildningsorganisation
en studie vid fyra yrkeshögskolor
Hur påverkas bibliotekariens yrkesroll när förutsättningarna för yrkesutövningen förändras? I Finland reformerades yrkesutbildningen på 1990-talet. De nya yrkeshögskolorna och deras bibliotek erbjöd en dynamisk miljö för en undersökning av bibliotekariernas professionsutveckling. När villkoren fö... Lue lisää
Hur påverkas bibliotekariens yrkesroll när förutsättningarna för yrkesutövningen förändras? I Finland reformerades yrkesutbildningen på 1990-talet. De nya yrkeshögskolorna och deras bibliotek erbjöd en dynamisk miljö för en undersökning av bibliotekariernas professionsutveckling. När villkoren fö... Lue lisää
Hur påverkas bibliotekariens yrkesroll när förutsättningarna för yrkesutövningen förändras? I Finland reformerades yrkesutbildningen på 1990-talet. De nya yrkeshögskolorna och deras bibliotek erbjöd en dynamisk miljö för en undersökning av bibliotekariernas professionsutveckling. När villkoren för yrkesutövandet förändras antas det öppna möjligheter för en omförhandling av yrkesrollen.
Avhandlingen tar avstamp i organisationsförändring och pedagogisk utveckling och ger information om de processer yrkeshögskolorna genomgick i etableringsskedet. En intervjuundersökning vid fyra svenskspråkiga yrkeshögskolor år 2001 visar hur 40 representanter för olika aktörskategorier, bibliotekarier-informatiker, i några fall biblioteksfunktionärer, samt lärare och högskoleledning såg på de allmänna förändringsprocesserna och särskilt på dem som gällde biblioteks- och informationstjänsterna.
När intervjuerna gjordes befann sig yrkeshögskolorna i olika utvecklingsskeden, men bibliotekariernas etablering uppvisar en gemensam profil: Att börja med tenderade omgivningen att betrakta biblioteksfunktionen som en rent teknisk stödfunktion och bibliotekariens roll var då att organisera samlingar och cirkulera material. Förutsatt att bibliotekarien fick tillfälle att demonstrera sitt kunnade och lyckades förekomma efterfrågan på information förstärktes servicefunktionen. Bibliotekariernas ambitioner sträckte sig emellertid till att aktivt medverka till studerandes informationskompetens och att förverkliga också en pedagogisk yrkesroll genom integration i undervisningen.
Förväntningarna på bibliotekarien varierade mycket bland övriga aktörer. Bibliotekarierna ville i första hand vinna erkännade som specialister på att hantera information, men också som lärare-instruktörer och handledare i informationsfärdigheter, vilket förutsatte ett nära samarbete med ämneslärarna. Eftersom läraren "äger" sin undervisning uppstår partnerskap helt på lärarens villkor. Här spelade personliga kontakter en viktig roll, men också traditionen inom ämnesområdet att utnyttja bibliotekstjänster. Valet av pedagogiska metoder i undervisningen gav tydligt utslag. Där problembaserat lärande och besläktade metoder användes ökade biblioteksanvändningen och samverkan.
Att synliggöra sitt arbete och sin sakkunskap, som huvudsakligen är processkunnande, framstod som en utmaning för bibliotekarierna. En väg till framgång var att delta i andra aktiviteter än dem, som hänförde sig direkt till det egna ansvarsområdet, såsom kvalitetsarbete, pedagoisk fortbildning och organisationsutveckling. Etableringen av en aktiv instruktörsroll lyckades endast delvis. Bidragande orsaker var ständig tidsbrist, men sannolikt också att bibliotekarierna själva var ambivalenta till sitt kunnade. Den främsta drivkraften till förändring var inte, som inledningsvis antogs, utmaningar från organisationen utan bibliotekareriernas personliga ambitioner och det branschsamarbete som yrkeshögskolbibliotekarierna utvecklade.
Avhandlingen tar avstamp i organisationsförändring och pedagogisk utveckling och ger information om de processer yrkeshögskolorna genomgick i etableringsskedet. En intervjuundersökning vid fyra svenskspråkiga yrkeshögskolor år 2001 visar hur 40 representanter för olika aktörskategorier, bibliotekarier-informatiker, i några fall biblioteksfunktionärer, samt lärare och högskoleledning såg på de allmänna förändringsprocesserna och särskilt på dem som gällde biblioteks- och informationstjänsterna.
När intervjuerna gjordes befann sig yrkeshögskolorna i olika utvecklingsskeden, men bibliotekariernas etablering uppvisar en gemensam profil: Att börja med tenderade omgivningen att betrakta biblioteksfunktionen som en rent teknisk stödfunktion och bibliotekariens roll var då att organisera samlingar och cirkulera material. Förutsatt att bibliotekarien fick tillfälle att demonstrera sitt kunnade och lyckades förekomma efterfrågan på information förstärktes servicefunktionen. Bibliotekariernas ambitioner sträckte sig emellertid till att aktivt medverka till studerandes informationskompetens och att förverkliga också en pedagogisk yrkesroll genom integration i undervisningen.
Förväntningarna på bibliotekarien varierade mycket bland övriga aktörer. Bibliotekarierna ville i första hand vinna erkännade som specialister på att hantera information, men också som lärare-instruktörer och handledare i informationsfärdigheter, vilket förutsatte ett nära samarbete med ämneslärarna. Eftersom läraren "äger" sin undervisning uppstår partnerskap helt på lärarens villkor. Här spelade personliga kontakter en viktig roll, men också traditionen inom ämnesområdet att utnyttja bibliotekstjänster. Valet av pedagogiska metoder i undervisningen gav tydligt utslag. Där problembaserat lärande och besläktade metoder användes ökade biblioteksanvändningen och samverkan.
Att synliggöra sitt arbete och sin sakkunskap, som huvudsakligen är processkunnande, framstod som en utmaning för bibliotekarierna. En väg till framgång var att delta i andra aktiviteter än dem, som hänförde sig direkt till det egna ansvarsområdet, såsom kvalitetsarbete, pedagoisk fortbildning och organisationsutveckling. Etableringen av en aktiv instruktörsroll lyckades endast delvis. Bidragande orsaker var ständig tidsbrist, men sannolikt också att bibliotekarierna själva var ambivalenta till sitt kunnade. Den främsta drivkraften till förändring var inte, som inledningsvis antogs, utmaningar från organisationen utan bibliotekareriernas personliga ambitioner och det branschsamarbete som yrkeshögskolbibliotekarierna utvecklade.
- Kustantaja / Valmistaja Åbo Akademis Förlag
- ISBN 9789517653688
- Tuotekoodi 9789517653688
- Alanimike en studie vid fyra yrkeshögskolor
- Kirjoittajat Kerstin Sevon
- Kieli Ruotsi
- Tuoteryhmä Muut tietokirjat
- Tuotepääryhmä Tietokirjat
- Tuotelinja Kirjat
- Sivumäärä 303
- Avainsanat koulutus; ammattikorkeakoulut; yhteistyö; suomenruotsalaiset; opettajat; ammatti-identiteetti; professionalismi; kirjastonhoitajat; informaatiolukutaito; ammattikorkeakoulukirjastot
- Kirjastoluokka 02
- Paino (g) 824
- Tuotemuoto Pehmeäkantinen
Tämä tuote kuuluu tuoteryhmiin
Lue lisää tuotearvosteluista
Tuotearvostelut Suomalainen.comissa
Tutustu tuotearvostelujen käytäntöihin ja ehtoihin ennen kuin jätät arvostelun.
Suomalainen.com -verkkokaupassa on mahdollista jättää tuotearvosteluja siellä myynnissä olevista tuotteista. Tuotearvosteluja voivat jättää sekä tuotetta Suomalaisesta Kirjakaupasta ostaneet asiakkaat että muut sivuston käyttäjät. Arvostelijan nimimerkin jälkeinen teksti kertoo, onko kyseessä vahvistettu ostaja vai muu asiakas/sivuston käyttäjä.
-
Vahvistettu ostaja - Kyseinen arvostelu on jätetty käyttämällä tuotteen ostajalle lähetettyä sähköpostilinkkiä. Kyseessä on siis vahvistettu ostaja eli arvostelun jättänyt henkilö on ostanut todennetusti kyseisen tuotteen.
-
Vahvistettu suosittelija - Kyseinen arvostelu on jätetty suomalainen.com -verkkosivustolla. Arvostelijan sähköpostiosoite on vahvistettu, jotta on voitu varmistua siitä, että arvostelun on jättänyt oikea henkilö. Suomalainen.com ei kuitenkaan ole vahvistanut, että kyseinen henkilö on ostanut tuotteen.
- Ei tekstiä nimimerkin jälkeen - Kyseinen arvostelu on jätetty suomalainen.com -verkkosivustolla, mutta arvostelun jättäjän sähköpostiosoitetta ei ole vahvistettu.
Tuotearvostelussa pakollisia tietoja ovat tuotteen pistemäärä (tähdet), otsikko sekä arvosteluteksti. Jos jätät arvostelun sinulle lähetetyn sähköpostilinkin kautta, arvostelu julkaistaan käyttämällä etunimeäsi sekä sukunimen ensimmäistä kirjainta.
Jos jätät arvostelun sivustollamme, voit käyttää arvostelussa myös nimimerkkiä. Arvostelun jättämisen yhteydessä sinulta kysytään sähköpostiosoitetta, jonka avulla vahvistamme, että arvostelun on lähettänyt oikea henkilö, eikä esimerkiksi robotti. Tuotearvostelujen palveluntarjoajana toimii Yotpo. Katso Yotpon tietosuojaseloste.
Arvostelut julkaistaan tuotteen kohdalla automaattisesti ja ne tulevat esiin viiveellä. Suomalainen.com pidättää kuitenkin oikeuden poistaa kommentit, jotka sisältävät epäasiallista, herjaavaa tai halventavaa kieltä, vihapuhetta tai ovat muuten hyvän tavan vastaisia, tai joissa markkinoidaan muiden toimijoiden sivustoja tai tuotteita.
Jättämällä arvostelun annat Suomalaiselle Kirjakaupalle oikeuden käyttää kyseisiä arvosteluja omassa markkinoinnissaan (sekä painettu että digitaalinen) ilman erillistä korvausta. Arvosteluja käytetään myös analysointiin ja markkinoinnin kehittämiseen.
Tuotearvostelun jättäneiden kesken arvotaan säännöllisin väliajoin tuotepalkintoja. Tutustu arvonnan sääntöihin täällä.
Mikäli haluat poistaa jättämäsi tuotearvostelun verkkokaupastamme, pyyntö tästä tulee ohjata asiakaspalveluumme: asiakaspalvelu@suomalainen.com.
Tuotearvostelut eivät ole tarkoitettu asiakasreklamaatioiden tai tilauskyselyjen tekemiseen. Reklamaatiotapauksissa pyydämme ottamaan yhteyttä asiakaspalveluumme: asiakaspalvelu@suomalainen.com.
Jättämällä arvostelun suomalainen.com -verkkokauppaan hyväksyt yllämainitut käytännöt ja ehdot.
Lue lisää tuotearvosteluista.